KAPITEL 3
Hemmet är där hjärtat är
Jag hade inte träffat K på en hel månad. Och min familj hade inte träffat honom på över ett halvår, så det var ett kärt återseende. Efter att fått veta att större delen av min skolvecka var lediga dagar beslutade vi oss för att stanna i Stockholm några dagar efter Small Press Expo var över. Vi hade även skaffat 7-dagars kort på SL, så vi kunde resa runt utan att göra av med mer pengar.
Och det var trevligt. Måndagen gick vi ut på stan med Sara "Otaku" Berntsson & Randi Johansson för att hinna besöka några utav Stockholms seriebutiker. Jag och K passade på att sälja in några "Väsen" på StaffarsSerier, Sara lämnade även in sitt senaste fanzin "Misc". På vägen hem våldgästade jag och K Tomas Antila, leechade på hans seriesamling och fick honom att leda oss till Tokyostops nyöppnade butik.
Resten av dagarna umgicks vi med familjen. Lånade tvättmaskinen, såg på film, gick ut med hundarna, rensade garaget(mest K då, jag är lat) och grillade. Kort sagt, väldigt mysigt. Väldigt hemma. Någon kväll innan jag somnade ritade jag bilden ovan. Nejmen titta, jag kan ju rita! Jag tror att det gav mig mycket av mitt självförtroende tillbaka. Det pirrar i fingrarna och jag går omkring och vill rita igen.
Jag och K åkte till Malmö på fredagen. Grannen bjöd oss på sushi och vi såg på The Fearless Vampire Killers. Lördagmorgon gick vi ut runt 10-tiden, köpte frukost på EspressoHouse och tog med den till parken vid Malmös stadsbibliotek. En väldigt vacker park, full med stora träd som nu äntligen står i grönska. Och gäss, ankor och andra fåglar. Fruktansvärt söta, men läskigt tama. Gässen ville också ha frukost, och de är tokläskiga när de kommer riktigt nära. Jag kröp skrattskrikandes upp på bänken flera gånger medan K fick jaga iväg dem.
Men när man sedan promenerar runt dem utan mat är de förskräckligt söta. Speciellt nu då många av dem går omkring med fluffiga små ungar. Ankungarna var dock sötast, de ser ut som tigermuffins. Såg även en anka som var helt vit med orange näbb. Albino eller egen sort? Verkade inte ett dugg mobbad av de andra ankorna.
Hemma igen förflöt tiden med kortspel. Jag och K spelar ganska mycket kort, han kan blanda dem sådär snyggt som de gör på tv(det kan inte jag).
Nej nej, jag saknar honom inte så mycket. Det är ju bara några timmar sedan han åkte.
Fast nog hade det varit trevligt att ha honom bredvid mig hela tiden...
Skärpa sig 009! Nu måste jag göra klart ansökan till år 2!
Hemmet är där hjärtat är
Jag hade inte träffat K på en hel månad. Och min familj hade inte träffat honom på över ett halvår, så det var ett kärt återseende. Efter att fått veta att större delen av min skolvecka var lediga dagar beslutade vi oss för att stanna i Stockholm några dagar efter Small Press Expo var över. Vi hade även skaffat 7-dagars kort på SL, så vi kunde resa runt utan att göra av med mer pengar.
Och det var trevligt. Måndagen gick vi ut på stan med Sara "Otaku" Berntsson & Randi Johansson för att hinna besöka några utav Stockholms seriebutiker. Jag och K passade på att sälja in några "Väsen" på StaffarsSerier, Sara lämnade även in sitt senaste fanzin "Misc". På vägen hem våldgästade jag och K Tomas Antila, leechade på hans seriesamling och fick honom att leda oss till Tokyostops nyöppnade butik.
Resten av dagarna umgicks vi med familjen. Lånade tvättmaskinen, såg på film, gick ut med hundarna, rensade garaget(mest K då, jag är lat) och grillade. Kort sagt, väldigt mysigt. Väldigt hemma. Någon kväll innan jag somnade ritade jag bilden ovan. Nejmen titta, jag kan ju rita! Jag tror att det gav mig mycket av mitt självförtroende tillbaka. Det pirrar i fingrarna och jag går omkring och vill rita igen.
Jag och K åkte till Malmö på fredagen. Grannen bjöd oss på sushi och vi såg på The Fearless Vampire Killers. Lördagmorgon gick vi ut runt 10-tiden, köpte frukost på EspressoHouse och tog med den till parken vid Malmös stadsbibliotek. En väldigt vacker park, full med stora träd som nu äntligen står i grönska. Och gäss, ankor och andra fåglar. Fruktansvärt söta, men läskigt tama. Gässen ville också ha frukost, och de är tokläskiga när de kommer riktigt nära. Jag kröp skrattskrikandes upp på bänken flera gånger medan K fick jaga iväg dem.
Men när man sedan promenerar runt dem utan mat är de förskräckligt söta. Speciellt nu då många av dem går omkring med fluffiga små ungar. Ankungarna var dock sötast, de ser ut som tigermuffins. Såg även en anka som var helt vit med orange näbb. Albino eller egen sort? Verkade inte ett dugg mobbad av de andra ankorna.
Hemma igen förflöt tiden med kortspel. Jag och K spelar ganska mycket kort, han kan blanda dem sådär snyggt som de gör på tv(det kan inte jag).
Nej nej, jag saknar honom inte så mycket. Det är ju bara några timmar sedan han åkte.
Fast nog hade det varit trevligt att ha honom bredvid mig hela tiden...
Skärpa sig 009! Nu måste jag göra klart ansökan till år 2!
1 kommentar:
Äh, sorry Stef, har inte orkat läsa ditt inlägg än riktigt, men såg typ rubriken "Hemmet är där hjärtat är"...kom och tänka på denna haha :D
http://engeland.us/promise/desktops/desktop_home_02.jpg
Skicka en kommentar